Start
Logga in

Logga in

Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

tro

Att just jag av alla människor skulle skriva om tro. Jag är inte bra på tro. Jag kan inte så mycket om bibeln, jag läser den inte ofta, nästan aldrig. Jag är inte så bra på bön, jag ber inte ofta, nästan aldrig. En del verkar ha det så självklart men sån är inte jag. Jag verkar snarare behöva ta ett nytt aktivt beslut om vad jag ska tro varje ny dag, vilket inte heller händer så ofta... Ska ni verkligen sätta mig som vet så lite på att skriva nått som ska säga något till någon annan? Rent ut sagt kanske lära någon något om det här? Vad är tro? Är motsatsen tvivel? För den är jag väl bekant med. Jag kan inte...


Han svarade: "Därför att er tro är svag. Sannerligen, om ni har tro så stort som ett senapskorn kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er." Matt 17: 20

Tro kan flytta berg... jag tänker oftast att ett konkret bergs avlägsnande då jag hör det. Och visst skulle man kunna tänka sig att brotta ner mina tvivel vore bra mycket enklare än att flytta på ett berg. Men i slutändan är de en och densamma. Berg kan se väldigt olika ut, allt från ömmande höjder som vinkar glatt från sin utsiktsplats i ditt ansikte medans du själv önskar den skulle gå och dö, yttre omständigheter som tycks omringa dig som en hel bergskedja till snöfyllda toppar på insidan som hotar med snöskred i framtiden. Tvivlet är mitt berg... ett av dem. 

Men min vana troget så tänker jag förstås, flytta på berget, hela berget, går det verkligen? Nja, det vet jag väl inte... Men jag kan gräva en tunnel under berget och se hur det ser ut från andra hållet, ur en annan synvinkel. Och sen en till, och ännu en efter det. Så småningom händer en av fyra saker:

1, Till slut har berget ingen grund att stå på och rasar ihop, det har blivit genomskådat.

2, Berget svävar bort, för det har inte längre någon vikt som håller det kvar. Också det har blivit genomskådat.

3, Berget står kvar, det kan du inte göra så mycket åt. Men du har öppnat vägar för ett ljus in till dem som är fast under berget, som kanske mest var deras.

Jag hittade ett block för ett tag sen där jag hade skrivit, jag minns inte ur vilket sammanhang det var taget men det stod "Tro inte på dig själv, tro på mig som tror på dig". Och jag tänker att... När jag står i skuggan av mitt berg, behöver jag inte tro på mig själv. Utan tro på Honom som tror på mig för Han gjorde mig, Han vet att jag kan. Och då är det bara kvar för mig att göra.

4, Berget står kvar. Men du vinkar glatt från din utsiktsplats i bergets ansikte, hindren ser mycket mindre ut härifrån och möjligheterna mycket större. Kanske var det inte meningen att det skulle flyttas alls?

Jag skrev i början av den här texten att jag inte kan skriva om tro, men det har jag precis gjort. För någon tror på mig även om jag inte gör det och någon tror på mig även de dagar då min tillit både till mig själv och till dem är vacklande.

Han svarade: "Därför att er tro är svag. Sannerligen, om ni har tro så stort som ett senapskorn kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er." Matt 17: 20 

Marina Johansson

Genvägar

scout 

ge