Start
Logga in

Logga in

Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Under fastan läste vi Lukasevangeliet och fram till pingst kommer vi att lägga upp tio studier om Efesierbrevet. Det här är den tionde delen. 

Den här andaktsserien pulblicerades för första gången som en uppföljning till temadagen Rotad, rustad, riktad och är skriven av Rosina Johansson, Evelinn Björk, Erika Norberg och Marina Johansson. Varje del innehåller en sång, en del ur Efesierbrevet att läsa, en reflektion och frågor att fundera på enskilt eller diskutera tillsammans med en grupp.

Här finns en Spotifylista med alla sånger som ingår i vår uppföljningsserie.
Här finns en spellista på Youtube med alla sånger som ingår i vår uppföljningsserie.

 

Dagens uppdrag

1. Läs Efesierbrevet 6:10-24.
2. Lyssna på sången Praise You in This Storm - Casting Crowns och läs översättningen av texten (nedan).
3. Läs sedan reflektionen nedan och fundera på dina svar på frågorna. Samtala gärna tillsammans med andra om frågorna, bibeltexten och sången.

 

ÖVERSÄTTNING av Praise You in This Storm - Casting Crowns

Jag var säker på att du Gud,
nu skulle sträckt dig ner
och torkat bort tårarna,
stigit in och räddat oss.
Men än en gång säger jag
”amen” och det regnar fortfarande

När åskan mullrar hör jag knappt
att du viskar genom regnet
”Jag är med dig”
och medan nåden faller
lyfter jag händerna och prisar
Gud som ger och tar

Och jag ska prisa dig i stormen
och jag vill lyfta mina händer
för Du är den Du är
oavsett var jag är
Och varje tår jag fällt
håller Du i Din hand
Du lämnar aldrig min sida
och även om
mitt hjärta
slits i bitar
kommer jag att prisa
Dig i denna storm.

Jag minns när
jag snubblade i blåsten
Du hörde mitt rop och
Du reste mig upp igen.
Min styrka är
nästan borta
Hur kan jag fortsätta
om jag inte kan finna dig?

Men när åskan mullrar hör jag svagt
att du viskar genom regnet
”Jag är med dig”
Och medan nåden faller
lyfter jag händerna och prisar
Gud som ger och tar

Jag lyfter mina ögon upp mot bergen:
Varifrån skall min hjälp komma?
Min hjälp kommer från Herren
som har skapat himmel och jord.

 

REFLEKTION av Rosina Johansson

Ibland kan det kännas hopplöst. De jobbiga sakerna bara byggs på hög och man ser ingen ände på det och man har bett och bett och bett men ingenting händer. Och då kommer frågorna: Bryr sig inte Gud om mig? Hör han inte mina böner? Varför har inte Gud...? När sak på sak klumpar ihop sig och man kämpar sig genom och just när man tror att man ska klara sig så kommer den sista saken som rycker bort mattan under dina fötter och du brakar ihop. När det känns som om du drunknar i dina egna tårar och du ber i förtvivlan men du hör inget svar. Då kan det kännas frestande att sluta be.

Vad som är jätteviktigt att minnas då är att Jesus har lovat att han är med oss alla dagar till tidens slut. Och det är inte förrän vi kommit ur den svåra situationen och tittar tillbaka som vi märker hur mycket Gud hjälpte till och att han var så närvarande. Men den krassa verkligheten är att det finns en ondska som arbetar mot oss. Djävulen vill inte att vi ska vända oss till Jesus. Han vill inte att vi ska be eller må bra. Ju närmare Gud vi kommer, desto mer kommer djävulen att attackera oss. Men GUD är STARKARE.

Hämta nu styrka hos Herren, av hans
oerhörda kraft. Ta på er Guds rustning,
så att ni kan hålla stånd mot djävulens
lömska angrepp. Ty det är inte mot varelser
av kött och blod vi har att kämpa utan mot
härskarna, mot makterna, mot herrarna
över denna mörkrets värld, mot ondskans
andekrafter i himlarymderna. Ta därför på
er Guds rustning, så att ni kan göra motstånd
på den onda dagen och stå upprätt
efter att ha fullgjort allt. (Ef 6:10-13)

Det största trick som djävulen gjort är att övertyga världen om att han inte finns, då kan han jobba fritt för människorna är inte på sin vakt mot honom. Han har också lurat i världen att han är en röd bockfotad varelse med horn och det är ju så absurt att ingen tror att han finns eller så är det faktiskt den bockfotade röde varelsen som man går runt och är rädd för så man missar den riktige djävulen. Men han är den som säger att vi inte duger och att det inte är mobbing att kalla någon idiot varje dag, det är bara roligt ett skämt. Det är han som viskar i någons öra att krig är en jättebra ide.

Ibland pratar vi nog för lite om hotet som djävulen utgör men vi får inte fokusera så mycket på hotet att vi glömmer räddningen. Visst, djävulen kan göra allt han kan för att motarbeta oss men han är inte starkare än Gud, han är inte större än Gud och han har ingen makt över oss och Jesus har redan besegrat honom. Hos Gud kan vi hämta styrka och kraft att klara vad som helst.

Jag tänker litegrann på när amalekiterna attackerade Israels folk i öknen och Mose skickar ut Josua med krigarna och själv går Mose upp på en klippa och håller upp sin stav mot Gud. Så länge han gör det vinner israeliterna men när han blir trött och inte orkar hålla upp staven vinner amalekiterna. Då kommer Aron och Hur och hjälper Mose. Vi behöver vara mer som Mose ibland.

När motståndet kommer behöver vi ställa oss rakryggade men händerna upp mot Gud och veta att Han hjälper och när vi inte orkar mer, be våra vänner och församlingen att hjälpa oss i bön. Och som de sjunger i sången: Vad som än händer, ska jag be. Vilka motstånd jag än möter, ska jag be. Hur tufft livet än blir, ska jag be. Gud överger aldrig mig så jag ska inte överge Gud.

Gör det under åkallan och bön, och be i er
ande varje stund. Därför skall ni hålla er
vakna och aldrig tröttna i er bön för alla
de heliga. (Ef 6:18)

 

FRÅGOR att fundera på själv eller gärna samtala om i grupp:

  • Vad tänkte du, kände du, när du lyssnade på sången?
  • Fick du några tankar, funderingar eller frågor när du läste texten ur Efesierbrevet?
  • Har du någon gång känt att det har varit så hopplöst att du varit redo att sluta be eller till och med slutade be?
  • Har du sett tillbaka på en jobbig situation och i efterhand sett hur nära Gud var då?
  • Har du någon gång känt dig attackerad av den onde?
  • När känner du att Gud stöder och lyfter dig som mest?

Genvägar

scout 

ge